Flygaren

Hemma.
klänger fast i minnerna från resan som jag gör med sköna drömmar. Känslan av verklighet blir allt mindre påtaglig och foton är fattiga. Man borde kunna spara lukt på burk och vädret och känslan.

Registrering väntar och ett nytt sorts liv. Nervös och orolig såklart. Utan det är det ju inte jag.

För första gången på fyra veckor är Alex och jag ifrån varandra en dag. Det är konstigt och lite tomt. Men jag vänjer mig väl. (Jag struntar i att detta låter som ett lyxgnäll. Det är mitt gnäll). Jag måste vänja mig.